Det känns fint att komma hem till en överlycklig unge som kramar och pussar en hur länge som helst, en lägenhet som har blivit väl ompysslad av en pedant mor och en nyinredd balkong som min far har pulat lite med. Una har gottat sig på så många bra sätt (bla en utflykt till Kolmården) att vi själva nästan blir avundsjuka.
Däremot känns det vemodigt att ha lämnat vår underbara stuga, sjön och vännerna efter en så fantastisk helg. Nu kan semestern egentligen få gå hur den vill. Denna helgen kommer jag att leva på resten av året. Dagens baksmälla känns knappt av all salighet.
28 juni 2009
Hemma
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)


0 fanmail:
Skicka en kommentar